För många barn och unga är idrotten en av de viktigaste arenorna under uppväxten. Vid sidan av skolan och hemmet spelar idrottsföreningen en stor roll för ungas utveckling samtidigt som den fungerar som en mötesplats över sociala och kulturella gränser. Och för idrotten som vill behålla så många som möjligt så länge som möjligt är det därför grundläggande att arbeta för en trygg och positiv miljö där alla barn är välkomna.
 
Idrottsföreningen är, precis som skolan, i grund och botten en mycket positiv miljö. Det innebär dock inte att idrotten är immun mot att barn och unga blir kränkta och känner sig otrygga. Enligt en sifo-undersökning som Friends genomförde 2013 har vart fjärde barn som är aktivt inom en förening blivit kränkt av en lag eller träningskamrat. Bland pojkar inom lagsporter är motsvarande siffra 40 procent. Det här är såklart mycket jobbigt för individen, men det är också ett problem för själva föreningen. Vem fortsätter gå till träningar, tävlingar eller matcher om den mår dåligt av att gå dit?
 
Friends arbetar för att idrotten ska präglas av glädje, trygghet och gemenskap där föreningar arbetar strukturerat och långsiktigt för att skapa en trygg miljö för alla barn och unga som är aktiva i föreningen. Och det är många barn och unga det gäller, enligt SCB/RF är nästan en miljon barn i åldern 6-18 år aktiva i en förening just nu.
 
Vi vill rikta ljuset mot några tips på hur du som har kopplingar till idrotten kan hjälpa till att skapa en positiv miljö. Oavsett om du är aktiv som idrottare, engagerad i styrelse eller ledning, eller som förälder/tränare.
 

Föreningsansvariga

Som föreningsansvarig behöver du visa att trygghetsarbete och värdegrund är prioriterat i föreningen. Engagera dig i frågan och ta fram styrdokument med riktlinjer för hur ni arbetar förebyggande, främjande och akut. Det här kan sedan användas som ett verktyg av er själva och andra vuxna i föreningen för att skapa en trygg miljö för de aktiva. Ni kan till exempel ta fram gemensamma ställningstaganden för hur ni startar och avslutar en träning, eller att utse en trygghetsansvarig i varje träningsgrupp som ansvarar för att arbetet levandegörs i gruppen. Ett annat konkret exempel är att genomföra kartläggningar i föreningen för att undersöka hur vuxna och aktiva upplever miljön. För att genomföra det här arbetet på ett bra sätt kan man behöva stöd utifrån i form av kompetensutveckling och där finns det massor av bra utbildningar via tex Sisu, Friends eller Rädda barnen.
 

Ledare

Som ledare har du ett övergripande ansvar för de aktivas välmående och trygghet när de är på träning, match eller andra aktiviteter med gruppen. Här är det viktigt att komma ihåg att ledare även inkluderar tex lagledare, materialare, fystränare och andra vuxna som är aktiva med barnen.
 
Du har både ett ansvar och en möjlighet att skapa en trygg grupp. I grunden handlar det om att ha ett barnperspektiv som innebär att forma verksamheten utifrån vad barnen vill, inte vad vuxna vill. En utgångspunkt i det arbetet är att ta reda på varför barnen idrottar, handlar det om att träffa kompisar, röra på sig, tävla, ha roligt, eller lite av varje? Låt svaren styra målsättningen för gruppen.
 
En annan konkret sak är att sätta trygghetsregler för hur ni vill vara mot varandra. Det kan tex ske genom att barnen pratar i smågrupper om vad som är viktigt att tänka på för att alla i gruppen ska våga vara sig själva, delta utifrån sina förutsättningar, våga misslyckas och testa nya saker.
 
Vi vill även lyfta vikten av att se alla barn i gruppen. Ett sätt att jobba med det kan exempelvis vara genom en övning i slutet av träningen där du som vuxen frågar vad som var roligast med träningen, och låter alla barn svara kort en i taget. På det sättet blir alla sedda och delaktiga.
 

Förälder

Som förälder är det viktigt att vara ett stöd för sitt barn inom idrotten. Du ska finnas där för ditt barn utifrån vad hen behöver, och efter match kan du tex fråga hur det känns snarare än hur det gick. Det kan handla om att främja upplevelsen snarare än prestationen, säkerställ att barnet mår bra och hade kul snarare än att ditt barn har presterat. Om man känner att prestation är det viktigaste så är det även bra att komma ihåg att välmående skapar prestation. Det som är viktigast är även skälet till att ditt barn vill idrotta, inte varför du vill att ditt barn ska idrotta.
 
Grunden är att föräldern ska vara stöttande och finnas till hands om barnet behöver prata, inte för att påverka träningen eller spelet. På samma sätt som du som förälder bör ha förtroende för att läraren vet vad den ska göra i skolan, bör du ha förtroende för att tränaren har kompetens att träna och utveckla ditt barn inom dess idrott.
 
Glöm aldrig att du är en förebild för barnen och sättet du pratar och agerar på skickar signaler till barnen för vad som är okej och inte.
 

Aktiv

Att skapa en trygg föreningsmiljö är alltid vuxnas ansvar. Men det finns även många saker du som aktiv kan göra för att bidra till en positiv miljö. Du kan tex bidra genom att alltid hälsa på alla dina träningskamrater när ni ses, lyssna och var nyfiken på dina kamrater så får ni roligare tillsammans. Att peppa både i med och motgång är också viktigt, ge beröm när någon gör något bra och när en annan har det tufft så påminn om allt bra den har gjort. I grund och botten handlar det om att alla ska känna att de är en del av gemenskapen, och den skapas tillsammans.
 
Det här är några sätt som man kan jobba för en trygg idrott på olika nivåer. Små saker kan göra stor skillnad, vi ser till exempel att bara genom att man pratar om trygghetsfrågor inom föreningen så mår barnen bättre och trivs bättre i sin förening. Och det är en förutsättning för ett långt och lustfyllt engagemang inom idrotten.
 
Niklas Boström, Idrottsansvarig Friends
 

Friends och laget.se är partners sedan 2012. laget.se hjälper Friends i deras satsning Trygg Idrott och rekommenderar alla Sveriges idrottsföreningar att kontakta Friends. Läs mer om Trygg Idrott här.