Vår partner Friends har intervjuat bandyspelaren Richard Wallin Kamperin, till vardags i IFK Vänersborg.

 

Richard är född 5 december 1986 och har bland annat vunnit SM-guld för P19.

 

Vilket är ditt bästa idrottsminne?

– Mitt bästa idrottsminne är när vi vann SM guld med juniorlaget för några år sen och det slår ganska högt. Det är det största idrottsminnet jag har – eller den största glädjen jag har känt inom idrotten i alla fall. Sedan var jag med i U23-landslaget för ett antal år sen och var med i Ryssland och spelade en turnering. Det var en rolig upplevelse och lite annorlunda som man inte får uppleva här i Sverige. Så det är de två minnena som sticker ut mest.

 

Var det något specifikt som var framgångsfaktorer för just de två lagen?

– Ja, framförallt med vårt juniorlag. Där kan jag ju nämna att vi var ett gäng som hade växt upp tillsammans så vi hade spelat ihop i princip sen vi började åka skridskor och att då få avsluta det med ett SM-guld under det sista året vi spelade ihop var väldigt speciellt. Man ryser nästan fortfarande när man tänker tillbaka på det faktiskt – även om det bara var ett juniorguld. Det var en väldigt rolig grej att få uppleva med sina kompisar.

 

Hur ska en schysst lagkamrat/träningskompis vara?

– En schysst lagkamrat och träningskompis ska vara en person som stöttar och peppar en hela tiden och som lyssnar om man har bekymmer. Om man exempelvis inte får spelet att stämma och att de då är där, stöttar, hjälper till, ger lite tips och finns där för en hela tiden. Att de alltid kommer med ett glatt humör är också viktigt så att de sprider positiv energi runt om sig.

 

Vem är din förebild och varför?

– Min förebild, ja man har ju alltid haft idoler. Jag hade alltid Peter Forsberg som idol när jag var liten för att han var en väldigt framgångsrik och duktig hockeyspelare men också för att han är väldigt ödmjuk i sin framgång och det tycker jag är stort – att man kan vara så ödmjuk med så stor framgång.

 

Vad kännetecknar en bra idrottsledare?

– En bra idrottsledare är en som ser alla, varenda individ i ett lag och deras behov. Att de bemöter de aktiva på rätt sätt, alltså utifrån vilka personer de är. Att de ser till att alla har det så bra som möjligt för att få ut så mycket som möjligt från varje spelare i ett lag både på banan och vid sidan av, att man utnyttjar allas egna kunskaper.

 

Har du någon specifik ledare som har varit extra viktig för dig i din karriär?

– Ja, jag hade ju en tränare när jag precis kom upp från juniorlaget till seniornivå som hette Anders Öhlin. Han hjälpte mig otroligt mycket och var väldigt duktig på att coacha mig om man ser det från mitt egna perspektiv. Jag tror inte att jag hade haft så många elitseriesäsonger om jag inte hade haft honom som tränare när man kom upp i a-lagssammanhang. Han var väldigt duktig på det, så han har betytt mycket för mig och min karriär i bandyn.

 

Vad är det bästa med att spela bandy?

– I min stad Vänersborg är det den största idrotten och man får mycket uppmärksamhet och många som är engagerade i föreningen. Ser man till själva sporten så älskar jag att åka skridskor och har alltid tyckt att det varit jättekul och i bandy går det ju otroligt fort också. Sedan är det ju en lagsport och den gemenskapen som man får när man är ett lag är något man kommer att få svårt att leva utan sen när man slutar.